Det är bra att ha tråkigt ibland.

Jag har genom åren odlat en speciell relation till den här helgen. Den sista i januari. Den är helt och hållet tom på allt som är spännande eller underhållande. Ingen har några pengar kvar bara dagar kvar till lön. Julen är bortstökad och inget julemys finns kvar. Den där väntade nystarten som det nya året skulle ge har kommit av sig. Nyårslöftena visade sig inte vara så lätta att leva upp till och vintervädret som var en sådan stämningshöjare i december har man redan lessnat på. Snön som tidigare låg vit har blivit smutsig. Butikerna ekar så tomma att inte ens halva reapriset lockar besökare. Också joggarna som så hurtfriskt brukar lunka förbi utanför fönstret om morgnarna lyser med sin frånvaro. Till och med gränsen för mobildata är överträdd. Det finns ingenting att göra.

Det här är helt enkelt årets mest trista helg.  Det här är vad som blir kvar när all stimulans som normalt bedövar vår rastlöshet har övergivit oss och jag tycker att det nog är ganska nyttigt. Var det inte precis så här det kändes när man var liten och föräldrarna hade mage att hävda att ”det är bra att ha tråkigt ibland” precis som Alfons Åbergs farmor påstår?

Det är bra att ha tråkigt ibland. Ett bra tillfälle till eftertanke.